Hon är ung och vetgirig. Hon tog jägarexamen som 17-åring och har precis skaffat sin första jämthund. Nu kan hon hänga upp diplomet som Årets Jägare på väggen och fortsätta inspirera nya och gamla jägare. Men vem är hon?
När Anna var liten följde hon med sin morfar för att jaga och fiska. Efter Annas morfars bortgång har Anna fortsatt med sitt jaktintresse och tog kort därefter jägarexamen vid 17-års ålder. Jakten fick en rejäl skjuts efter att Anna träffade sin sambo Christian som också har ett stort jaktintresse och som kommer från en jägarfamilj. Christian och hans familj hade också en hel del jakthundar som gjorde att Annas jaktintresse togs till en annan nivå.
– Mitt jaktintresse ökade markant när min sambo Christian tillät mig att jaga med hans hundar. Han sa till mig att det var bara att ta en hund och en pejl och gå ut i skogen och jaga. På det sättet fick jag lära mig så mycket mer, när jag fick gå själv i skogen och samtidigt göra mina misstag på vägen. Jakten var kanske mer som en hobby från början, men det förändrades ganska snabbt till att bli en livsstil på heltid.
När jag frågar Anna vilken som är hennes favorit när det gäller jaktformer, så har hon svårt att svara på frågan utan att fundera en lång stund.
– Oj, vad svårt. Älgjakten och harjakten är väl det som står mig närmast och som får dela på första platsen lite. Älgjakten är kanske lite extra speciell med hela inramningen, jakten med hundarna och alla jaktkamrater som samlas, stugmyset och att alla hjälps åt. Men ett riktigt bra hardrev är minst lika spännande så det är lite svårt att välja mellan de två. Men det ena behöver ju inte utesluta det andra och det är ju det som är tjusningen med jakten. Alla jaktformer har sin charm.
Jaktminne
Ett jaktminne som fortfarande ligger färskt på Annas näthinna och som är lätt att återberätta är när hon fick skjuta sin första älg.
– Ja, ett speciellt jaktminne som jag har är när jag fick skjuta min första älg då jag fick följa med min svärfar, Bert Mårtensson. Det var en jättefin höstdag med lite duggregn i luften i oktober i Västerbotten. Både Bert och Christian släppte sina jämtar och det tog inte så lång tid efter att de strukit kopplet av hundarna som det blev upptag. Svärfar föreslog att vi skulle smyga fram på ståndet och om det var så att jag fick ett läge skulle jag få chansen att skjuta. Han tyckte minsann att det var på tiden att jag skulle få skjuta min första älg. Vi smög fram och ståndskallet var vid en kraftlina så det var lite svårt att gömma sig. Men vi lyckades smyga oss fram till en ganska stor gran som jag tog stöd emot och lade pipan mellan två grenar. Men eftersom jag inte hade något skydd till kikarsiktet och det duggregnade, så såg jag ingenting när jag tittade i det. Svärfar sträckte sig fram och torkade rent det med sin lilla papperstuss och frågade om det blev bättre. Jag såg fortfarande inget så jag bad honom torka igen. Då såg jag klart och tydligt att hunden hade ställt en älgkalv. Bert var noga med att tala om för mig att det inte fick vara några grenar i vägen eftersom hunden också stod där. Jag hade bra koll på hunden som jobbade fast älgkalven bra, och jag försäkrade mig om att jag inte hade något i vägen. Jag siktade och släppte skottet när allt kändes bra. Älgen damp ner på plats och jag blev så förvånad eftersom de älgar jag hade sett blivit skjutna alltid sprang en bit efter skottet. Jag vände mig om till svärfar och undrade vart älgen tog vägen. Bert skrattade lite åt min förvåning och svarade att den ligger där, du kan vara lugn. Det var verkligen en häftig dag och upplevelse, svarar Anna och man kan lätt höra i hennes sätt att berätta, att just det här minnet fortfarande är speciellt.
Anna Johansson (till höger) blev nyligen utsedd till Årets Jägare på Jaktgalan. Här tar hon emot priset av programledarna Marcus Nolfelt och Katharina Olsson.
Årets Jägare 2023
Anna stod som slutlig vinnare när finalisterna presenterades i årets upplaga av Jaktgalan som gick av stapeln i Järvsö på Järvsöbaden i år. En tung titel för en 25-årig tjej kan man tycka. Hur kom det sig att hon blev framröstad av den svenska jägarkåren?
– Jag måste börja med att säga ett stort tack till ett fantastiskt arrangemang. Allt från ert proffsiga upplägg och framträdande till maten och till vackra Järvsö och Järvsöbaden. Det var en fantastisk upplevelse från början till slut.
– Att jag dessutom fick ta emot priset som Årets Jägare är fortfarande svårt att ta in och jag tror inte riktigt att jag har förstått det ännu. Det är stort. Framför allt om man ser till de övriga nominerade i samma kategori och Anders Nilsson som också stod som finalist och som är en fantastisk duktig jägare. Att lilla jag står som slutgiltig vinnare och kan kalla mig för Årets Jägare 2023 är galet stort! Men jag tror att jag kanske inspirerar yngre jägare som nyss har tagit jägarexamen och jag tror också att jag
kanske inspirerar andra tjejer. Det är nog den största orsaken till att jag blev framröstad som vinnare. Det känns hedrande för mig, väldigt stort och lite svårt att ta in.
Vi på Allt om Jakt & Vapen och Jaktgalan gratulerar Anna till sin titel och vi är säkra på att hon kommer att bli en ännu bättre ambassadör för jakten och fortsätta inspirera gamla och unga, nya och erfarna jägare.
Text: Katharina Olsson
