Grågås – Anser anser

Grågåsen är stor och kraftig med ljusrosa näbb och ben. Den hör till de fågelarter som expanderat allra mest i Sverige under senare årtionden. Den är utan konkurrens vår talrikaste gås. Det är en kortflygande fågel som häckar i Europa och Asien. Mer än hälften av det europeiska beståndet finns i Skandinavi­en.

Gässen är högljudda och samlas ofta i stora grupper. De är väldigt vak­samma och lättskrämda och vid minsta fara varnar de varandra högt och ljudligt. När de tar till flykt så flyger de ganska snabbt. Vid längre förflyttningar formar flocken en så kallad ”plog”. De flyger i en ­V-formation för att minska luftmotståndet. Det är inte alltid en och samma gås som ligger längst fram utan de byts av.

Kännetecken
Grågåsen är den största gåsen inom släktet Anser. Den har en kroppslängd på 78-84 centimeter och ett vingspann på 149-168 centimeter. Det skiljer inget i utseende hos könen mer än något i vikt. En hane väger cirka 2.600 – 4.500 gram medan honan cirka 2.000 – 4.000 gram.

Grågåsen har ett stort huvud med en tjock hals. Halsen är ljust brungrå på undersidan och ovansidan är brun med ljusgrå fjäderkanter. Bröstet och buken är ljusgrå, övergumpen är ljust askgrå, undergumpen och bakkanten av stjärten är vit. Grågåsen kan vara svår att skilja från andra gråa gäss. De bästa kännetecknen för grågåsen är den enfärgat orangerosa näbben, orangerosa benen och de vita kanterna på vingarnas framkant.

Häckning
I Sverige häckar grågåsen både i insjöar och vid kuster. Den trivs invid näringsrika sjöar med betande stränder, men före­kommer också i de yttre skärgårdarna i Öster­sjön. Grågåsen är könsmogen vid två års ålder. Det är den gås som häckar allra tidigast av alla svenska våtmarks­fåglar och kan i de södra delarna börja bygga bo redan i mars.

Äggkullen består av 4-6 ägg och grågässen placerar sina bon i vassen eller på öar. Hanen och honan tar ett gemensamt ansvar över ungarna men det är honan som ruvar äggen. Hanen vaktar i närheten av boet. Honan ruvar äggen i cirka 27-28 dygn. Ungarna är flygfärdiga efter cirka 60-70 dygn. Direkt efter häckningen ruggar grågåsen och kan inte längre flyga. Det är bara under den perioden som man kan se en vuxen grågås dyka för att undvika fara.

De vuxna fåglarna äter huvudsakligen växter, medan ungarna äter mycket smådjur.

Jakt på grågås
Gåsjakt är en spännande och fartfylld form av jakt. Den är samtidigt väldigt utmanande eftersom gåsen efter ett par veckors jakt snart lär sig att vara på sin vakt. De har då räknat ut att den säkraste platsen är mitt ute på fältet. Därav användningen av bulvaner och gömslen. De flesta grågäss skjuts med hagel när fåglarna flyger. Avskjutningen på gås har ökat i Sverige i takt med generösare jakttider och grågåsens utbredning. Enligt Svenska Jägareförbundets Viltövervakning har det under 2010-talet legat på cirka 20.000 – 25.000 fällda gäss.

I Södra Sverige är jakttiden från den 11 augusti till den 31 december.
I mellersta Sverige är jakttiden från den 21 augusti till den 31 december.
I norra Sverige är jakttiden från den 21 augusti till den 30 september.
På Gotland 20 juli till 31 december.

Text & foto: Katharina Olsson