Detta är premiuminnehåll!
Det finns mer att läsa här! Logga in som prenumerant för att ta del av allt innehåll.
+ Prenumerant? Logga in för att fortsätta läsa.
+ Teckna en fysisk prenumeration.
+ Teckna en digital prenumeration.
Om du redan prenumererar på tidningen kan du koppla ihop din fysiska prenumeration med hemsidan. Är du redan inloggad kan du prova ladda om sidan.
Sverige måhända vara ett fantastiskt jaktland med närmast obegränsade möjligheter från norr till söder. Men när tillfället dyker upp är det aldrig fel att vidga sina jägarvyer och ställas inför nya utmaningar. Beslutet var därmed självklart när erbjudandet kom att jaga muntjac och kinesiska vattenrådjur i England.
Fasaner och rapphöns i mängder korsar uppfarten till gården i Bedfordshire en timme utanför London. När min fru Cecilie och jag kliver ur hyrbilen hälsas vi välkomna av vår guide, Sam. Vi är här för att jaga muntjac och kinesiska vattenrådjur under eftermiddagen samt påföljande morgon. Den sistnämnda arten är i svenska jägarkretsar kanske mest känd under sitt engelska namn, chinese water deer. Bägge arterna är invasiva och härstammar ursprungligen från Asien men fördes till djurparker i just Bedfordshire under 1800-talet, där de sedermera har spridit sig och nu finns i stora mängder, åtminstone lokalt.
Likt andra invasiva arter är åsikterna om dessa små nyckfulla arter många och polariserade. Att arterna har kommit till England för att stanna står hur som helst klart och har i takt med det blivit ett intressant byte för jägare som bjuder på nya utmaningar. Bägge arterna är små och kan storleksmässigt uppskattas till att vara större än fältharar men mindre än rådjur. Dessutom har de bägge två huggtänder.
Text: Mathias Krylbom
Foto: Privat
