Fästingsäsongen är här

Säsongen för fästingar blir längre ju mildare och kortare vinter det har varit och det är inte ovanligt att man hittar de första fästingarna redan i mars eller tidigare och att säsongen sedan håller på långt in på hösten/vintern. Många djurägare väljer att använda någon typ av fästingmedel till sin hund för att minska risken för fästingangrepp. Men måste man verkligen använda förebyggande fästingmedel till sin hund? Och vilket preparat ska man i så fall välja och varför?

Huruvida man behöver använda förebyggande behandling mot fästingar eller inte, är en fråga om hunden får fästingbett eller inte. Alla fästingar kan bära på sjukdomar och fästingen sprider sjukdomar när de biter sig fast i huden på värddjuret. De sjukdomar som vanligtvis sprids via fästingar här i Sverige är Anaplasma, Borrelia och TBE. Längre söderut i Europa förekommer andra fästingarter än här i Sverige och dessa kan sprida även andra sjukdomar.

Det enda sättet att skydda hunden mot dessa fästingburna sjukdomar är att minska risken för fästingbett, antingen genom att hunden inte exponeras för fästingar, vilket är svårt för de flesta som har med hunden i skog och mark, alternativt använda någon typ av förebyggande behandling.

Det är dock viktigt att veta att de flesta fästingpreparat fungerar så att fästingen måste bita för att få i sig den aktiva substansen, men studier har visat att det vanligaste är att fästingarna inte överför sjukdomar förrän efter några timmar och man förväntar sig då att fästingen ska dö innan den hunnit sprida smitta. Men med det sagt finns det en potentiell risk för fästingburna sjukdomar även om hunden får fästingprofylax och det är lika viktigt att kolla igenom hunden dagligen och ta bort eventuella fästingar så snabbt som möjligt även om hunden är förbyggande behandlad.

På frågan om vilket fästingpreparat man ska använda så finns det inget generellt svar. Man bör som djurägare själv göra ett aktivt val baserat på flera olika faktorer såsom; om hunden badar mycket, om den springer mycket lös och riskerar att fastna med ett halsband, om den umgås nära med barn eller om det finns andra djur i hushållet (katt är väldigt känslig mot vissa typer av fästingmedel). Många fästingprodukter tar också andra parasiter såsom loppor och löss och behöver hunden skydd även mot dessa kan det vara bra att kolla upp vilken produkt som är bäst för att slippa använda flera olika.

Spot-on produkter

Spot-on produkter är tunnflytande lösning som kommer i engångspipetter och appliceras på huden på hunden. Oftast rekommenderas att applicera preparatet i nacken för att hunden inte ska komma åt att slicka på området. Lösningen fördelar sig sedan till resten av kroppen via det fettlager som hunden har på huden. Läs alltid bipacksedeln före applicering för korrekta instruktioner om vad som gäller just det preparatet.

Fördelar med spot-on preparat är att flera av dem är receptfria och förhållandevis billiga jämfört med vissa av de andra produkterna. Nackdelen är att man kan få en försämrad effekt vid bad och barn bör inte sova eller leka med nyligen behandlade djur. Det är också viktigt att veta att det finns spot-on preparat för hund som är mycket giftiga för katt och rekommenderas inte om hunden har nära kontakt med katt i hushållet.

De vanligaste biverkningarna av spot-on-preparat är lokala reaktioner i huden där preparatet har applicerats.

Fästinghalsband

Fästinghalsband är ett halsband som fästs runt hundens hals och utövar sin effekt genom att kontinuerligt utsöndra den aktiva substansen till fettlagret i huden på samma sätt som spot-on preparaten.

Fördelen med halsband är att vid eventuella biverkningar kan halsbandet enkelt tas av. Halsbandet har också en avstötande effekt mot vissa typer av insekter och kan användas som del av förebyggande behandling mot bland annat mygg.

Effekten av halsbandet kan försämras av bad och schamponering och hundar som badar eller simmar utomhus ska inte ha på sig halsbandet då eftersom det kan ha en negativ inverkan på vattenlevande organismer. Man rekommenderar inte att använda halsband till hundar som har nära kontakt med små barn eller sover i sängen tillsammans med barn och små barn ska inte heller hantera eller leka med halsbandet.

Man ska också fundera över om hunden rör sig mycket lös i skog och mark och då kan riskera att fastna med halsbandet. Även om de är försedda med säkerhetslösning som gör att hunden ska kunna ta sig ur om de fastnar så finns risken att halsbandet blir liggande i naturen.

De vanligaste biverkningarna är lokala reaktioner där halsbandet sitter men även neurologiska bieffekter har rapporterats, dessa brukar normalt klinga av inom något dygn efter att man tagit av halsbandet.

Fästingtabletter

Tabletter mot fästing är det senaste tillskottet inom förebyggande medel mot fästingar och har blivit väldigt populärt hos många djurägare för att det i de flesta fall upplevs som enkelt att ge och har en snabbt insättande effekt som varar länge.

En av fördelarna är att det inte är något medel som är på huden vilket kan vara en fördel om man har barn som har nära kontakt med hunden och det är också en fördel för hundar som badar mycket eftersom effekten inte försämras av det. En av nackdelarna kan vara om man har svårt att ge hunden tabletter. En annan nackdel är svårigheten att eliminera produkten vid eventuella biverkningar.

De vanligaste biverkningarna är magbesvär i samband med givan såsom kräkningar och diarré, detta kan vara värt att tänka på om man har en hund som normalt är känslig i magen, framför allt vid tablettbehandlingar, så kan det vara en idé att välja en annan beredningsform. Om inte annat anges på bipacksedeln så minskar man ofta magrelaterade biverkningar genom att ge tabletten tillsammans med mat.

Oavsett vilken typ av produkt man väljer så kan det vara bra att komplettera fästingmedlet med ett avstötande preparat som appliceras på pälsen för att ytterligare minska risken för bett och därmed smitta.

Alternativa behandlingar

Det finns på marknaden många kosttillskott, naturprodukter eller naturliga produkter som anges ha effekt mot fästingar. Vissa av dessa kan ha effekt mot fästingar men som djurägare ska man vara medveten om är att dessa produkter inte har samma krav på kontroll som läkemedel gällande effekt, innehåll och biverkningar vilket ska tas i beaktande när man använder dem. Det förekommer också flertal produkter, framförallt menat till människor, som innehåller vitlök vilket anges ha en avstötande effekt på fästingar men det är viktigt att komma ihåg att vitlök är giftigt för hundar och kan vara livshotande även i små mängder och rekommenderas generellt inte av veterinärer att ges till hund.

De flesta fästingmedel, i likhet med många andra läkemedel, doseras efter vikt. För att få rätt effekt och minska risken för biverkningar är det viktigt att väga hunden inför behandling. Det är inte rekommenderat att köpa eller beställa fästingmedel för en större hund/högre vikt för att sedan dela dosen och på så sätt minska kostnaden, om inte produkten är gjord för att delas. Detta för att man kan då inte garantera varken effekten av preparatet eller risken för biverkningar.

Vissa fästingmedel är receptfria och går att köpa på fysiskt apotek eller via apotek på nätet medan andra är receptbelagda. Recept på fästingmedel kan du få vid besök hos veterinär eller via app-besök hos till exempel AniCura-appen där du också kan få mer tips och råd om vilken produkt som passar just din hund.

Om hunden får biverkningar

Om möjligt så avlägsna produkten så snart som möjligt. Om hunden är vid gott allmäntillstånd och har fått spot-on eller halsband så bada hunden så snart som möjligt och använd gärna diskmedel för att försöka eliminera produkten från fettlagret. Om symtomen kvarstår så kontakta veterinär. Om hunden är påverkad i allmäntillståndet eller uppvisar neurologiska symtom såsom skakningar, vinglighet eller dåsighet så kontakta veterinär omgående. Alla läkemedelsbiverkningar ska rapporteras till läkemedelsverket, detta görs enkelt via formulär på läkemedelsverkets hemsida. Oavsett hur små eller stora biverkningar det är så är det viktigt att läkemedelsverket och i förlängningen läkemedelstillverkarna får in den informationen. Om man uppsöker veterinär på grund av biverkningar så rapporterar oftast veterinären till läkemedelsverket.

Text: Emma Lindblad-Åström, klinikveterinär Anicura Västra Djursjukhuset i Göteborg. Specialist i hundens och kattens sjukdomar