De flesta hundägare känner till att det finns en del saker som kan tyckas ofarliga men som kan vara giftiga för deras hundar. Ofta pratar man om till exempel choklad, lök och vissa värktabletter som är avsedda för människor som kan vara giftigt för hundar. Men det finns också andra saker som vi inte pratar om så ofta men som kan vara potentiellt giftiga för hundar att äta.

Hästkastanj är vanligt i Sverige men få vet att kastanjer kan vara farligt för hundar. Flera delar av kastanjen inklusive kastanje frukten, bladen, blommorna och bark­en innehåller ett ämne som heter ­glykosid som är giftigt för hundar. Symtomen är ospecifika som vid många typer av förgiftningar och kan vara salivering, kräkningar, diarré, magsmärta, kramper och förlamning. Ett annat problem med kastanjer är att de har en form och storlek som gör att de kan fastna i tarmarna och orsaka stopp vilket kan bli ett väldigt akut tillstånd som kräver operation.

Ekollon

Eken och ekollon innehåller ämnet tannin som kan orsaka förgiftning hos hund. Den exakta mängden som orsakar symtom är inte känd och något enstaka ekollon ger oftast endast lokal irritation i mage och tarm på grund av att tanninet är frätande och ger lokal inflammation, men ett större intag kan även ge påverkan på lever och njurar. Färska ekollon och ekblad innehåller högre halter tannin än torkade och äldre frukter och blad. Symtomen börjar oftast med illa­mående, kräkningar och nedsatt aptit och efter några dagar kommer även en seg och mörk diarré.

Svamp

I Sverige finns en del svampar som är giftiga för människor och de flesta av de sorter som är giftiga för människor är också giftiga för hundar. Många känner till att röd flugsvamp är giftig men andra svampar som också är giftiga för våra hundar är bland annat vit flugsvamp, brun flugsvamp, panterflugsvamp, lömsk flugsvamp, stenmurkla, spindelskivling och toppig giftspindling. På giftinformationens hemsida finns bra och tydlig information om giftiga svampar.

Symtomen beror på vilken sorts svamp som hunden ätit men det vanligaste är kräkningar, diarré och magsmärta. Vanligtvis kommer symtomen någon timme efter att hunden fått i sig svampen men vissa sorter har ett långsammare förlopp där symtomen inte uppträder förrän efter några dagar. Spindelskivling är en av de svampar som tar några dagar innan man ser symtom och då kan leverskadan redan vara så pass stor att den blivit kronisk och i vissa fall leder till döden.

Om man ser att ens hund äter svamp i skogen och man inte är helt säker på svampsort så är det en god idé att ta en bild på svampen och kolla upp vilken sort det är.

Foto: Natali_Mis.

Salt

Salt kan vara giftigt för hund och saltförgiftning ger störningar i elektrolytbalansen i kroppen vilket kan leda till njursvikt, kramp­er och i värsta fall död. Orsaker till saltförgiftning kan vara en hund som fått i sig stora mängder havsvatten eller kommit över saltat kött. Det kan också vara bra att veta att det är höga halter salt i trolldeg och endast en liten mängd deg kan ge saltförgiftning hos hund. Det kan också vara bra att tänka på att vägsalt innehåller höga halter natriumklorid och man bör inte låta hundar­na slicka bort saltet från tassarna.

De vanligaste symtomen på saltförgiftning är ökad törst, illamående, kräkningar och nedsatt allmäntillstånd.

Man ska aldrig försöka kräka en hund genom att ge den salt vilket är ett gammalt och föråldrat sätt att framkalla kräkning vid till exempel misstanke på förgiftning. Det är inte en försumbar risk att hunden i stället blir saltförgiftad.

Macadamianötter

Macadamianötter finns inte vilt i Sverige men blir allt vanligare i våra svenska kök framför allt vid bakning. Man vet inte exakt vad det är som orsakar förgiftning och man vet inte heller den exakta mängden som ­orsakar symtom men det är rapporterat att det räcker med endast en liten mängd nöt för att orsaka problem. Symtomen är svaghet i bakdelen, kräkningar och diarré.

Vindruvor och russin

Allt fler hundägare är medvetna om att russin eller vindruvor kan vara giftigt för hundar men det kan vara bra att påminna om riskerna med detta vanliga livsmedel. Både vindruvor och russin kan orsaka akut njursvikt hos hund. Man vet inte den exakta mekanismen bakom förgiftningen och man vet inte heller hur stor mängd hunden ­måste äta för att orsaka förgiftning men man vet att det finns fall där det räckt med endast några få vindruvor eller russin för att orsaka njurskada. Det spelar ingen roll vilken färg det är på russinen eller om de är kärnfria eller inte.

Symtomen kommer oftast inom ett par timmar efter intaget och de vanligaste första symtomen är illamående och kräkningar. Får man en påverkan på njurarna kan man antingen se ökat drickande och kissande eller tvärtom minskad urinmängd. Dessa symtom kommer oftast inte förrän några dagar efter intaget och det finns då en risk att hunden utvecklat kroniska skador på njurarna.

Foto: Chalabala.

Xylitol

Xylitol är en vanlig ingrediens i bland annat godis och tuggummi och före­kommer även i tandkrämer och munskölj för människor. Xylitol orsakar en snabb insulinfrisättning hos hundar vilket kan leda till en farlig blodsockersänkning. Man vet också att xylitol kan ge leverskador hos hund.

Xylitolförgiftning är dosberoende och beror alltså på hur mycket hunden ätit i relation till storlek på hunden. Symtomen kommer oftast inom någon timme efter ­intaget och beror på blodsockerfallet och kan vara nedsatt allmäntillstånd, kräkningar och skakningar och i värsta fall kramper. Dödsfall har rapporterats men anses ovanligt.

Glykol

Glykol förekommer i kylarvätska, spolarvätska och bromsvätska och det är inte helt ovanligt med spill runt bilar och i garage. Glykol är en söt vätska vilket gör att många hundar kan lockas till att slicka på marken där det finns.

Glykol i sig är inte giftigt men de bi­produkter som bildas i levern vid meta­bolise­ring är extremt giftigt för hundars njurar. Förgiftningen går i olika stadier som börjar så snart som 30 minuter efter intag med att hunden blir vinglig, får hög puls och ökad törst. Efter några timmar ses oftast att hunden får kraftigt nedsatt allmäntillstånd, kräkningar och att kroppstemperaturen går ner. Därefter kan hunden utveckla njursvikt och skadorna kan då vara irreversibla.

Diagnosen kan, precis som med många andra förgiftningar, vara svår att ställa om man inte vet att hunden har fått i sig glykol. Det finns motgift men det ges endast om man vet eller har stark misstanke om glykol­förgiftning och måste ges innan njurarna blivit påverkade för att kunna reversera effekten av glykolen.

Avföring från häst

Hästbajs finns ofta både i hagar, runt hästgårdar och i skogen och inte sällan är hundar intresserade av att äta det. Man bör dock vara uppmärksam och har man en hund av collie-ras såsom Shetland sheepdog, ­Australian shepherd, collie eller blandras med någon av dessa raser ska man inte låta hunden äta hästens avföring. Detta eftersom hästar ofta avmaskas flera gånger årligen och ofta med avmaskningsmedel som innehåller ivermectin eller moxidectin vilket sedan utsöndras i avföringen. Hundar av collieraser kan ha en gendefekt som gör att de är extra känsliga mot dessa typer av avmaskningsmedel och i värsta fall riskerar att dö. Hästar doseras oftast efter vikt och mängden avmaskningsmedel som finns kvar i av­föringen kan vara stor nog att ge symtom hos hundar. Hos collie-raserna ger den här typen av förgiftning nervpåverkan och de symtom som kan ses är salivering, kräkningar, yrsel, vinglig gång och i värsta fall koma och död.

Avmaskningsmedel i stora doser kan ge problem även hos hundar som inte är collie-raser och har man en hund som vistas mycket runt hästar kan det vara bra att förhöra sig om när avmaskning görs. Normalt sett utsöndrar avmaskade hästar avmaskningsmedlet i avföringen i upp till åtta dagar efter avmaskningstillfället, så det är klokt att åtminstone inte låta hunden äta hästbajset under den perioden men helst inte alls.

Behandling vid förgiftning

Har du skäl att misstänka att hunden kan ha fått i sig något av nämnda saker bör ­veterinär omedelbart kontaktas för råd­givning och eventuell behandling.

Vid de flesta typer av förgiftningar finns inget motgift utan den behandling som ges är understödjande för att minska effekterna av giftet. Vilken behandling som görs beror på vad hunden har ätit, hur mycket och vilka symtom som hunden uppvisar. Olika typer av behandling kan vara kräkmedel för att få upp det som hunden har fått i sig, detta måste oftast göras inom någon timme efter intag och i vissa fall är kräkning inte lämpligt på grund av hundens allmän­tillstånd. Aktivt kol ges ibland för att minska risken för fortsatt upptag från magen och i vissa fall ges medicin som har en skyddande effekt på magslemhinnan. Dropp är en ­vanlig behandling vid förgiftningar och syftar oftast till att späda ut det som är giftigt men också för att återställa balansen i kroppen. Illamåendedämpande medel ges i vissa fall och smärtlindring kan vara aktuellt vid vissa typer av smärttillstånd. Ofta behöver man ta olika typer av blodprover och urinprover för att se eventuell påverkan på de inre organen, blodkroppar och elektrolyter.

Försök aldrig provocera fram kräkning hos en hund genom att ge hunden salt då detta kan orsaka saltförgiftning!

Text: Emma Lindblad-Åström,
Klinikveterinär Anicura Västra Djursjukhuset i Göteborg.
Specialist i hundens och kattens sjukdomar