Trots att första fallet av noskvalster i Sverige påvisades för snart 50 år sedan vet man fortfarande väldigt lite om den lilla parasitens livscykel, smittvägar och förekomst. De allra flesta jakthundsägare har dock hört talas om noskvalster och det är inte sällan som det anges som en möjlig orsak till försämrat luktsinne och nedsatt förmåga att hitta eller följa vilt.

Noskvalster (Pneumonyssoides Caninum) hos hund påvisades första gången i Sverige 1971 och en tidig studie visade att 2% av de undersökta hundarna bar på parasiten. Under 90-talet gjordes en ny studie vid SVA (Statens Veterinärmedicinska Anstalt, Uppsala) på 534 hundar där man hittade noskvalster hos 21% av de undersökta hundarna. Man har även gjort liknande studier på katt och räv men inte kunnat påvisa noskvalsterinfektion hos dessa arter. I norska studier har man visat en liknande utbredning hos hundpopulationen som i Sverige.

Noskvalster är en liten parasit men med sina 1–1,5 millimeter är de synliga för blotta ögat och i vissa fall kan man se det gulvita lilla kvalstret på nosspegeln eller i yttre delen av nosen. Vanligast är dock att de håller sig längre in i nosen och i bihålorna där de trivs bäst och det är generellt ovanligt att man ser dem.

Noskvalster har påvisats i många delar av världen men tycks vara vanligast i Sverige, Norge och Finland. Detta kan bero på att vi, åtminstone historiskt sett, inte använder lika mycket parasitmedel här som i många andra länder och på vårt klimat som sannolikt är gynnsamt för parasiten.

Lever länge i fuktig miljö

Noskvalster dör inom 24 timmar i vanlig rumsmiljö men kan klara sig upp till tre veckor i fuktig miljö, både i rumstemperatur och kylskåpstemperatur. Vid experimentella studier så har man haft problem att studera noskvalster på grund av svårigheterna att få dem att överleva utanför nosen så troligt är att de kräver optimala förhållande för att överleva så länge som upp till tre veckor och de tycks tappa i livskraft och förmåga att återsmitta nya hundar ju längre tid de är utanför huvudvärden.

Symtomen är ofta ospecifika och subtila och väldigt sällan allvarliga. Det kan vara försämrat luktsinne, nysningar, inåtdragningar, klåda i nosen eller lindrig snuva. Som nämnts tidigare kan man i ovanliga fall även se parasiten i eller på nosen framförallt när hunden ligger och sover. Eftersom symtomen är ospecifika kan de också tyda på andra sjukdomstillstånd som infektioner, allergier och främmande föremål i nosen. Symtom som kan tyda på att det är något annat än noskvalster är till exempel nedsatt allmäntillstånd, trötthet, rikligt näsflöde, näsblod, smärta från nosen eller feber vilket är symtom som oftast inte ses om det enbart rör sig om noskvalster.

Symtomen varierar

Det är oklart hur vanligt noskvalster är hos våra svenska hundar och även om studierna från 90-talet visar på så höga siffror som att var femte hund är infekterad med noskvalster så använder vi mer fästingprofylax i dagsläget vilket troligen också har viss effekt på noskvalsterförekomsten. Det varierar också från hund till hund hur mycket symtom de uppvisar. Djurägare med hundar som haft noskvalsterinfektion rapporterar också att intensiteten på symtomen kan variera över tid vilket man inte kunnat fastställa någon orsak till.

Noskvalster hör inte till normalfloran hos hund så i de fall man ser parasiten så är det nog för att ställa diagnos. Om man inte ser parasiten så är det svårt att ställa en definitiv diagnos och är misstanken om noskvalster stark är det vanligt att man först gör en så kallad diagnostisk provbehandling med ett antiparasitärt medel. Om hunden svarar på behandlingen och blir symtomfri antar man att noskvalsterinfektion var orsak till symtomen. Om hunden inte svarar på behandlingen är det sannolik någon annan orsak till symtomen och man kan då behöva gå vidare med andra undersökningar.

Om misstanken inte är så stark eller om hunden också har andra symtom väljer man ibland att utesluta andra orsaker först med hjälp av till exempel blodprover, bilddiagnostik såsom datortomografi, endoskopi, nossköljning eller biopsier.

Endast ett läkemedel

I Sverige finns det endast ett läkemedel som är registrerat för behandling av just noskvalster men det finns andra preparat, både i tablettform och spot-on, som också anses effektiva mot parasiten. Behandling av faktisk noskvalsterinfektion är ofta effektiv och det är väldigt god prognos för fullt tillfrisknande. Om hunden inte svarar på behandlingen händer det att man testar att behandla igen med ett annat preparat men om hunden efter det fortsatt uppvisar symtom bör man överväga vidare utredning för att fastställa orsaken. Värt att veta är att i likhet med vissa andra parasitbehandlingar (till exempel rävskabb) kan symtomen till en början bli värre innan de blir bättre. Detta är viktigt att veta så att man inte avbryter behandlingen innan den är klar i tron om att den inte är effektiv.

Man har inte helt kunnat fastställa smittvägarna men mest sannolikt är att noskvalster smittar direkt från hund till hund men troligen förekommer också viss omgivningssmitta. Att noskvalsterinfektioner tycks vanligare på hösten är säkert en kombination av att det är fuktigare ute vilket förlänger parasitens överlevnad, att de andra parasitmedlen som man vanligtvis ger mot fästingar under sommaren börjar gå ur kroppen men också faktumet att många jägare uppmärksammar att hunden spårar sämre och upptäcker det av den anledningen.

Noskvalster förekommer i allra högsta grad som orsak till nosproblem och försämrat luktsinne men det är viktigt att tänka på att det kan finnas många andra anledningar till att hunden inte presterar som förväntat. Det är viktigt att hålla koll på andra faktorer som kan ge en indikation om annan sjukdom såsom minskad ork, nedsatt allmäntillstånd, minskad aptit, hosta och feber och att informera den behandlande veterinären om detta. Risken finns annars att en annan sjukdom missas och det tar längre tid till diagnos och rätt behandling. Just tidsaspekten och risken för kroniska problem är i synnerhet relevant hos de arbetande hundarna där prestation är extra viktigt.

Text: Emma Lindblad-Åström
Foto: Privat