Detta är premiuminnehåll!

Det finns mer att läsa här! Logga in som prenumerant för att ta del av allt innehåll.

+ Prenumerant? Logga in för att fortsätta läsa.
+ Teckna en fysisk prenumeration.
+ Teckna en digital prenumeration.


Om du redan prenumererar på tidningen kan du koppla ihop din fysiska prenumeration med hemsidan. Är du redan inloggad kan du prova ladda om sidan.

Många djurägare noterar att hunden får grå ögon när den blir äldre. Det kan röra sig om en gradvis uppkommen förändring som kanske bara ses i ­vissa ljus eller vinklar. Om det gråa endast ses inne i pupillen, det vill säga bakom regnbågshinnan, rör det sig ­oftast om grå starr eller en åldersförtätning som ­kallas nucleär scleros.

Skillnaden mellan normal åldersförätning och grå starr förklaras enklast så här: Linsens uppbyggnad på en hund skiljer sig inte nämnvärt från människans lins. Den består av tätt packade proteiner inneslutna i en kapsel. Linsfibrerna blir fler och fler när hunden åldras och dessa packas utanpå varandra ungefär som årsringarna på ett träd. Till skillnad från trädet kan linskapseln inte bli speciellt mycket större i omkrets, vilket leder till att fibrerna istället packas tätare och tätare inne i linsens ­centrum som då kan få en grå/blå-aktig ton.
Grå starr ses ofta som en mer markant grå/vit färgskiftning. Den kan sitta i hela linsen (total katarakt) eller i en del av ­linsen (partiell katarakt).

Text & foto: Josefin Hållbus