Detta är premiuminnehåll!

Det finns mer att läsa här! Logga in som prenumerant för att ta del av allt innehåll.

+ Prenumerant? Logga in för att fortsätta läsa.
+ Teckna en fysisk prenumeration.
+ Teckna en digital prenumeration.

Om du redan prenumererar på tidningen kan du koppla ihop din fysiska prenumeration med hemsidan. Är du redan inloggad kan du prova ladda om sidan.

De flesta hundägare vaccinerar hunden regelbundet. Eller åtminstone ­relativt regelbundet. Men varför? Och mot vad? Och behövs det verkligen? Är det kanske något mer än det man brukar vaccinera mot som man ska lägga till? Vi rätar ut dessa frågetecken.

Vaccinationer är till för att skydda djuret mot mer eller mindre allvarliga sjukdomar, minska risken för lidande och i vissa fall dödsfall men också för att minska risken att allvarliga sjukdomar sprids.

I Sverige har Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) och Sveriges Veterinär­medicinska Sällskap (SVS) tagit fram rekommenda­tioner för de sjukdomar som de anser bör ingå i grundskyddet för svenska hundar. I dessa rekommendationer ingår Valpsjuka, Parvo och smittsam hepatit (HCC). De allra flesta hundar som föds upp i Sverige får sin första vaccination mot dessa tre komponenter redan vid åtta veckors ålder och vaccineras sedan om efter 3-4 veckor för att ha ett så kallat fullgott skydd. I vissa ­länder eller under särskilda omständigheter med väldigt högt smittryck vaccinerar man ännu tidigare och i vissa fall ger man tre vaccina­tioner under valpens första levnadsmånader men detta anses generellt inte nödvändigt i Sverige. Anledningen till att valpen får en andra vaccination är att den vid det första vaccinationstillfället ofta har antikroppar mot dessa sjukdomar som den fått från tiken och som då kan konkurrera ut en del av effekten från vaccinet. Vid andra vaccinationen anser man att valpen inte längre har kvar några sådana så kallade maternala antikroppar.

Text: Emma Lindblad-Åström, klinikveterinär Anicura Västra Djursjukhuset i Göteborg. Specialist i hundens och kattens sjukdomar