Detta är premiuminnehåll!

Det finns mer att läsa här! Logga in som prenumerant för att ta del av allt innehåll.

+ Prenumerant? Logga in för att fortsätta läsa.
+ Teckna en fysisk prenumeration.
+ Teckna en digital prenumeration.


Om du redan prenumererar på tidningen kan du koppla ihop din fysiska prenumeration med hemsidan. Är du redan inloggad kan du prova ladda om sidan.

”Kommer kallad men ej strax, ty född till slav är ingen tax”

Taxen kommer ursprungligen från Tyskland och sägs ha uppstått och renodlats från långbenta, tyska stövare. De första taxarna i Sverige var ­allround-jakthundar, men kom sedan att bli alltmer specialiserade som grythundar och långsamt drivande hundar.

Allt om Jakt och Vapen har fått en pratstund med Carina Olsson. Carina har jagat sedan barnsben och sedan 1993 föder hon även upp taxar. Hur ser hon på det här med injagning och vad ska man tänka på vid valet av en valp? Hur kom det sig att hon började jaga?

– Ja, jag kallades för ”Skogsråa” i skolan. Det var faktiskt så att jag blev nog lite ­mobbad när jag var mindre för att jag väldigt ofta var i skogen, antingen vid jakt eller bara för att bygga kojor eller leka. ­Lärarna misstrodde mig när jag begärde ledigt för älgjakten eftersom jag var tjej, det var ju bara pojkar som följde med sina pappor på jakt då. Så min far fick ringa upp min lärare och bekräfta att jag verk­ligen skulle med på älgjakten och inte hade hittat på det själv. Så namnet Skogsråa har följt med sedan barnsben och kenneln har faktiskt fått tagit över det namnet, Skogs­råas Kennel.

Text: Katharina Olsson