Johannes Jönsson var en av vinnarna i Jaktgalan 2021. Han vann kategorin för årets eftersöksjägare. Han kommer från en helt ”jaktren” familj men snittar idag på cirka 300 eftersök på ett år.
Johannes bor tillsammans med sin sambo och två döttrar i ett hus i Nättraby strax utanför Karlskrona. Han har två slovensky kopov och sambon har en golden retriever. Till vardags jobbar han som båtmekaniker på en marina.
– Det passar mig perfekt. Vi har högsäsong under sommarhalvåret så då blir det långa dagar, men då kan jag också vara ledig hela hösten i stället. Jag har alltid gillat att vara ute på sjön och det är fortfarande ett stort intresse hos mig och familjen. Jag fiskar mycket och är mer eller mindre uppväxt på sjön.
Jakten inget naturligt inslag
Johannes började sent med jakten och har aldrig haft den som ett naturligt inslag genom familjen utan följde med en kompis på jakt.
– Jag följde med en kompis som jagar väldigt mycket och tänkte väl då att det kanske var något för mig. Så det blev en jägarexamen och vi började jaga lite tillsammans. Nu jagar jag egentligen inte alls längre förutom vid någon tackjakt. Varje år i slutet av säsongen brukar vi eftersöksjägare samlas och jaga tillsammans vid något större gods eller gård där vi har gått som eftersöksjägare under säsongen. Det är nog den enda jakten numer. Annars är det bara träning med hundarna och eftersök som står på min agenda.
Hur allt började
Johannes började med eftersök efter att han själv skadesköt ett vildsvin vid en jakt.
– Jag var på en jakt och sköt på ett vildsvin. Den markerade tydligt att det var en träff och det var snö ute så det blev kraftiga blodspår i snön. Men vildsvinet fortsatte av och sprang utom synhåll för mig. Jag påkallade jaktledaren och berättade att jag skjutit på ett vildsvin. Vid den jakten fanns det inga rena eftersökshundar så man tog de jakthundar som fanns på plats. Dessvärre så lyckades inte de hundar som vi hade att tillgå hitta igen vildsvinet. Där och då tog jag ett beslut om att själv skaffa eftersökshund. Vi som jägare har ett stort ansvar när vi väljer att avlossa ett skott mot ett djur. Det är aldrig roligt att veta att ett skadskjutet vilt springer omkring i skogen. Har man då en utvilad eftersökshund att ta till för ett eftersök är chanserna större att hitta igen det, än att ta en av de jakthundar som har jagat hela dagen och som redan är trötta och blöta. Även eftersöksjägare kan misslyckas, absolut. Men chanserna är ändå större med en hund som är tränad för uppgiften.
Hundras
Johannes har valt att använda sig av slovensky kopov vid eftersöken. Eftersom han själv inte hade någon erfarenhet av vare sig jakt- eller eftersökshundar, så började han med att höra sig för med andra eftersöksjägare vilka raser de använde sig av.
– Jag satt och tittade runt lite och funderade på vilken ras jag skulle skaffa. Det var många funderingar kring olika raser. Men så fick jag följa med en eftersöksjägare nere i Skåne som jagade med slovensky kopov och föll för rasen. Det är en arbetsvillig hund som gärna cyklar och simmar. Den fungerar förträffligt med familjen och sover med oss i sängen. Det är också skönt att det är en social och trevlig hund som fungerar i en barnfamilj som vår. Avelsklubben har gjort ett jättebra jobb med att få fram bra och friska individer. Men i mångt och mycket handlar det om att hitta en hundras som passar ens egna personlighet.
Johannes Jönsson, Årets eftersöksjägare 2021 på Jaktgalan.
Eftersöksminne
Jag har ett eftersök som satt sig mer än många andra. Det var inte det att det var något extra svårt eller speciellt långt eller så. Det var under oktober förra året som jag blev kontaktad av en jägare som hade skjutit på en kronhjort. Jag satt hemma och gjorde lite annat när telefonen ringde på eftermiddagen i det sista skjutljuset. Det tog lite tid för mig att göra mig i ordning, sätta på släpvagn, så det hann bli mörkt innan vi kom igång. Jägaren berättade att han skjutit på en hjort och att han misstänkte att det var en kapital. Jag gick inte mer än cirka en kilometer då jag misstänkte att vi hade hjorten framför oss så jag släppte Elvis. Det gick inte långt innan jag hörde skallet eka. När det stod helt fast började jag smyga mig in på ståndet. Det stod vid ett torrlagt kärr med några torra björkstammar. Elvis stod och skällde på den kraftiga kapitala hjorten och just den där bilden när jag ser hans andetag spegla sig mot den mörka bakgrunden och Elvis som står och matar på. Den bilden var så otroligt vacker, nästan som ett fotografi eller en målning. Efter den händelsen har jag faktiskt köpt en kamera på bössan och en på huvudet.
Hur börjar man med eftersök?
– Ett bra sätt är att börja följa med en eftersöksjägare ut. Därefter får man fundera på vilken hundras som passar för dig. Man ska ta med sig att spårträning i all ära, men det behövs många eftersök innan det blir en riktigt bra hund. Erfarenhet på eftersök kan du inte träna upp genom spårträning. Dessutom bör man ta med sig att de flesta eftersök görs efter att själva jaktdagen är slut och ofta nattetid. När jägarna bryter för dagen, tar en varm dusch och kanske en kall öl och något gott och äta, då är det dags för oss att ta vid. Det är inte så mycket glamour, men anledningen är belöningen. Att förkorta lidandet på ett skadat vilt. Det gäller också att man har en förstående partner och familj. Eftersöksjägarna är ofta ute när andra sover. Jag har slutat att räkna hur många eftersök jag har gjort, men jag har höftat lite och har kommit fram till att jag snittar nog på cirka 300 eftersök på ett år.
Årets eftersöksjägare
Johannes vann kategorin, årets eftersöksjägare på Jaktgalan 2021. Vad har det betytt för honom?
– Det var väldigt roligt att det blev så uppmärksammat. Jag hade inte en tanke på det, och hade inga som helst förväntningar. Det kändes lite extra speciellt att ta hem titeln eftersom jag inte heller har den vanligaste eftersöksrasen. Jaktgalans koncept är jättebra och viktig. Det är bra att man lyfter och uppmärksammar profiler som annars kanske inte får den uppskattningen. Jag tror att Jaktgalan har en viktig betydelse för att få förståelse för all tid vi lägger ner även hos dem som inte jagar. Förhoppningsvis når Jaktgalan ända in i vardagsrummet hos ”Svenssons”. Vi jägare behöver få förståelse och acceptans för det vi gör.
Favoritjakten?
– Hade du frågat mig för 7-8 år sedan, hade jag svarat all jakt med stötande hundar med mycket vilt i farten. Nu svarar jag en småviltsjakt med en kortbent hund som exempelvis tax, basset eller drever. Det är en lugn och harmonisk jakt och jag finner en sådan njutning av, att bara sitta i skogen och lyssna till en kortbent jakthund som driver med glädje. Dessutom är det enkelt att ta med sig barnen ut på en sådan jakt.
När du inte jagar?
– Då är det sjön som lockar. Det är både avkopplande och ett stort intresse att vara på havet. Jag fiskar mycket gös, gädda och abborre. Fiske och jakten är två stora intressen som tar upp mycket av min tid. Min sambo har ett stort hundintresse och tycker om att vara på sjön, så det fungerar väldigt bra, tack och lov.
Johannes Jönsson
Ålder: 29 år
Yrke: Båtmekaniker på en Marina
Familj: Sambo och en dotter och en bonusdotter
Hundar: 1 golden retriever och 2 slovensky kopov
Eftersöktdagar: 300 dagar/år.
Text: Katharina Olsson
Foto: Privat
