Läs alla delar av knivskolan här ->

När du kommit så här långt i processen är det snart dags att börja sy. Men innan dess är det några detaljer som ska göras. I den här delen kommer jag med ord och bild att visa hur jag går till väga.

Snart är det dags att blötlägga lädret. Men innan det är det några detaljer som ska göras. Med ett kombinationsverktyg ska ett spår markeras på båda sidor om lädret. I dessa spår ska sömmen vara. Detta verktyg har två bredder, jag brukar använda det smalare spåret som är två millimeter. Verktyget ska pressas ned mot lädret samtidigt som det förs upp längs kanten på lädret. Verktyget ska ligga an mot läderkanten hela vägen upp för att få lika avstånd. Detta görs på både höger och vänster sida. Var noggrann med detta så blir sömmen jämn och fin.

I det här skedet gör jag en lätt markering med en syl längst ner på lädret, några millimeter från lädrets spets. Detta görs på både höger och vänster sida. Och jag är noga med att markeringarna hamnar på samma höjd. Annars finns det risk att slidan vrider sig när jag syr, om inte hålen skulle vara mitt för varandra.

Nu är det dags att markera stygnhålen. Detta görs med en sporre. Börja med sporr­ens spets vid markeringen längst ned och jobba dig sedan uppåt längs spåret hela väg­en till där sömmen ska sluta. Gör likadant på den andra sida. Kontrollräkna så att det är lika många markeringar på båda sidor.

Nu ska sylen få arbeta. Börja längst ned på lädret och försök i möjligaste mån att göra hålen med samma rörelser varje gång. Vinkla sylen en aning och försök att få sylen att komma ut i den snedskurna kanten och så nära underkanten som möjligt. Om hålen tas upp lika blir sömmen väldigt jämn och fin. Vid dom två översta markeringarna på höger och vänster sida brukar jag sticka sylen rakt ner. Dessa stygn blir starkare vilket är bra då dom påfrestas mer.

Efter detta arbeta ska lädret tunnas ut. Jag har en hyvel som är anpassad för läder. Kom ihåg att lägga något under lädret för att skydda narvsidan mot tryckskador. Jag ­hyvlar av slidans nedre del gradvis mot spets­en. Är lädret för tjockt vid spetsen går det inte att få ihop det där. Jag hyvlar även av lite på båda stygnsidorna. Se bara till att det blir en jämn tjocklek för bästa resultat.

Lädret ska därefter blötläggas. Blötläggningen kan göras under kranen eller i en plastlåda fylld med vatten. Använd ljummet vatten och böj försiktigt lädret men bara in mot köttsidan (den lurviga sidan). Jag brukar blötlägga lädret i cirka två till tre minuter. Om du känner för att ta en paus i arbetet går det bra att lägga lädret i en plastpåse och förvara den i kylen. Där kan du förvara den under flera dygn om så önskas.

Snart dags att sy

När du tar ut lädret ur påsen kommer du märka att hålen har svällt igen. Då brukar jag använda en av nålarna som jag syr med för att vidga hålen. Använd inte sylen du använde när du tog upp hålen första gången. Det kan vara lätt hänt att göra nya hål och det är inte bra. Nålarna man använder när man syr i läder är något trubbiga och passar utmärkt för att vidga hålen med.

Som sytråd använder jag en vaxad syntetisk sentråd. Den går att dela till önskad tjocklek. När man syr använder man två nålar, och de är som sagt lite trubbiga. Det är för att de ska leta sig genom hålen utan att fastna på vägen. Se till att inte göra tråden för kort!! Jag brukar göra tråden ungefär 130 centimeter till cirka 50 hålpar.

Men jag börjar med att sy fast D-ringen. Till detta behövs bara en kortare tråd då det är väldigt få stygn som ska sys. När detta är klart ska sömmen till slidan sys.

Fäst nålarna i varsin ände av den långa tråden. Man börjar vid hålen längst ned. Trä nålen genom hålet på ena sidan och från lädrets narvsida och ut mot köttsidan. Trä därefter samma nål genom det nedersta hålet på motsatt sida. Se nu till att du har lika lång tråd på båda nålarna.

När jag syr en läderslida har jag spetsen riktad mot mig. Och jag har en liten handduk under för att undvika tryckskador.

Nu trär jag in nålen genom det andra hålet på höger sida nerifrån räknat för att sedan trä samma nål genom det andra hålet på vänster sida. Dra inte genom tråden helt utan lämna kvar en liten ögla. Nu tar jag den vänstra nålen och tråden och trär in den i samma hålpar fast från vänster sida. Innan jag drar igenom nålen helt på läderkantens högra sida snurrar jag tråden från den högra öglan tre varv runt nålen. Denna metod gör så att stygnet låser sig. Fatta nu tag i båda trådarna och dra åt relativt hårt. Det är samma tillvägagångsätt på alla stygn som görs. Och kom ihåg att då och då arbeta ihop lädret vid sömmen. När man dra åt sömmarna kan tråden ibland vilja tvinna sig och det bildas en ”klump” på tråden, nästan som en knut. Det kan leda till att man inte får ihop sömmen som man vill. Så gå lite varsamt fram när du drar åt sömmarna.

När du har sytt det sista hålparet ska du sy tillbaka två hålpar. Du kommer att märka att det är väldigt trångt i dessa hålpar i och med att det redan är tråd i dessa. Vidga dessa två hålpar från både höger och vänster sida. Hålen kan vidgas med nålen du använder. När du har sytt ner två hålpar ska du gå ner ytterligare ett hålpar men denna gång ska nålen endast genom det första lädret. Nålens spets ska komma ut inne i slidan mellan lädersidorna. Här kan det vara lite krångligt att hitta rätt. När väl nålen tittar fram ­mellan lädersidorna inne i slidan kan den vara ganska trög att få ut. Jag brukar då använda en liten tång för att dra ut nålen. Tråden ska nu dras åt och samma tillvägångsätt görs på den andra sidan. I det här läget har du två trådar inne i slidan och nu ska det göras en dubbelknut. Jag låser ena tråden mot mitt finger som jag trycker ner samtidigt som jag drar i den andra tråden. Dra åt knutarna så att de låser sig i vecket mellan lädersidorna. Klipp av dom båda trådarna.

Innan jag sätter i kniven tunnar jag ut lädret vid slidans ovankant. Detta gör jag med en skalpell. Jag vinklar skalpellen och tunnar ut lädret till så nära noll jag kan vid ovankant. Därefter jobbar jag med modelleringsjärnet vid insidan av denna ovankant för att få en slät och fin yta. Det ger en mycket fin omslutning mot knivskaftet. Gå varsamt fram när du använder skalpellen så att du inte skär i sömmen!! Om man vill kan man göra detta moment innan lädret blötläggs.

Nu är det dags att sätta i kniven och träholken i slidan. Arbeta in sömmen där du vill ha den och se till att få den rak. Använd fingrarna, men akta så att inte naglarna lämnar tryckskador.

Sedan är det bara att jobba på med glattepinnen och modelleringsjärnet. Arbeta med modelleringsjärnet vid stroppen som D-ringen sitter i. Genom att pressa exempelvis modelleringsjärnet efter kanterna på denna stropp bildas en ”knapp” som blir en fin detalj på knivslidans baksida. Kom även ihåg att då och då arbeta och jämna till sömmen så att den fortsätter att hålla sig rak.

Med dessa verktyg komprimeras lädret så att det ligger an mot kniven. De har även som uppgift att ge lädret en fin och slät yta. Detta görs genom att föra glattepinnen och/eller modelleringsjärnet över lädret. Arbeta med dessa metoder medan lädret är blött och det ska göras flera gånger under torkningsprocessen för bästa resultat. Om du inte går över lädret och komprimerar det finns stor risk att lädrets yta får apelsinhud. Ju mer noggrann man är med detta arbete desto finare blir slutresultatet. Jag arbetar då och då med lädret under det första dygnet. Till en början ser det ut som att knivslidan är alldeles för stor. Men lädret kommer att dra ihop sig under torktiden och omsluta kniven på ett fint sätt. Jag brukar låta kniven sitta i knivslidan i minst 4–5 dygn innan jag drar ut den. Färgningen av lädret görs med fördel medans det är fuktigt på grund av att det brukar ge ett jämnare resultat utan blackiga partier. En sak som motverkar det är att späda narvsvärtan med t-sprit. Men mer om det i nästa avsnitt.

Materialinfo

Rårandsläder (20 cm x 10 cm), 50 kronor.
Kombinationsverktyg, 65 kronor.
Falsben(glattepinne), 60 kronor.
Modelleringsjärn, 90 kronor.
Syl, 50 kronor.
Lädersporre, 60 kronor.
Sentråd (10 meter), 50 kronor.
Synålar (set), 40 kronor.
Läderhyvel, 160 kronor.

Text & foto: Tony Hansson