Hagelskytte mot snabba mål

Den här artikeln finns även som film!

I detta avsnitt får ni följa med till Haninge skjutbana där hagelskytte mot snabba mål står i fokus. Vi utforskar vikten av väl anpassade vapen, kontrollskjutningens betydelse och grundläggande säkerhetsåtgärder. Genom övningar och insiktsfulla tips ges du en inblick i hur träningen på lerduvebanan kan förbättra skyttefärdigheter och förbereda för jaktliga utmaningar.

Till min hjälp i detta avsnitt har vi ingen mindre än Emil Håkansson. Jag och min träningspartner har delat detta intresse i nästan ett decennium. Han kastade sig in i tävlingsvärlden redan som tonåring och har sedan dess kammat hem betydande segrar både nationellt och internationellt. Hans meritlista inkluderar guldmedaljer både i hagel- och kulskytte, och hans engagemang och skicklighet är beundransvärda.

Emil är en ambitiös och talangfull skytt som tar detta på allvar. Vårt samarbete har stärkt oss båda, och vi har utvecklat en starkt sammansvetsad duo. Dessutom kan jag och Emil skryta med att vi tangerar Jocke Smålännings rekord i kulskytte på imponerande 398 poäng. Det är verkligen något att vara stolt över.

Med fokus på anpassning, säkerhet och kontinuerlig träning ger detta avsnitt en omfattande guide för alla hagelskyttar, oavsett erfarenhetsnivå.

Väl anpassat vapen

Det är av absolut största vikt att hagelbössan är väl anpassad efter dina mått. Är kolvkammen för låg måste den höjas på ett eller annat sätt. Det absolut billigaste varianten är att fästa något på kolvkammen för att få rätt höjd. Ett dyrare ingrepp är att lämna in vapnet till en duktig vapensmed eller kolvmakare som kan göra en justerbar kolvkam. Alternativet att inte göra något åt problemet med en låg kolvkam är utan diskussion förenat med ett dåligt skytte som följd. I skogen på jakt skulle det med största sannolikhet innebära skadesjutningar, med andra ord ett bristande omdöme och en avsaknad av etik och moral gentemot viltet.

Kolvlängden är även den viktig för att hagelskyttet ska fungera så bra som möjligt. För undertecknad var hagelbocken i Skjutskolan lite lång. Hade det varit i min ägo hade jag kortat den cirka fem millimeter. Vad kan ynka fem millimeter göra tänker nog vissa. Sanningen är den att det kan ha en väldigt stor inverkan i skyttet. En generell tumregel man kan använda sig av för att kontrollera att kolvlängden är bra är att lägga bakkappan mot armvecket och ”fingerblomman” ska nå till avtryckaren.

Valet av choker, eller trångborrning som det heter på svenska, styrs dels av vad du ska jaga dels laddvikten på hagelammunitionen du använder. Rent generellt kan man säga att halv trångborrning kan vara lagom. Skjuter man med stålhagel måste man öppna upp och skjuta med exempelvis kvarts trångborrning. Du får alltså inte skjuta med för trånga choker om du skjuter med stålhagel.

Kontrollskjut

Att skjuta in sitt kulvapen är en ren självklarhet för de allra flesta jägare. Men något som jag tyvärr tror är ovanligt är att jägare skjuter in sin hagelbössa. Många tänker nog att en hagelsvärm är så pass stor så det behövs inte kontrollskjutas. Det är fel enligt mig.

På skjutbanorna finns det oftast stora plåtar med en centrumpunkt för detta ändamål. Med vit kalkfärg målar man plåten så att det syns vart hagelsvärmen tar i förhållande där du riktar. Ställ upp dig på 15–20 meter från tavlan, gör ditt anlägg och tryck av. Personligen vill jag att punkten jag riktade mot ska ligga lite i underkant i hagelsvärmen. Anledningen till detta är att man gärna vill sikta lite lågt med en hagelbössa. Det beror på att man vill se målet man skjuter på och inte täcka det bakom pipan.

Fördelen med en justerbar kolvkam vid kontrollskjutningen är att finjusteringen går så mycket smidigare.

Säkerhet

Säkerheten går inte att poängtera nog mycket vid hantering av vapen om det så gäller på skjutbanan eller under jakt. Så fort till exempel hagelbocken plockas ur bilen ska den brytas med det samma. Då ser personer i din omgivning att den är helt ofarlig. En hagelautomat är det inte lika lätt att se om den är ofarlig. Till dessa kan man med fördel köpa en säkerhetsflagga som man trycker in i patronläget. Som namnet antyder flaggar den för att det inte kan finnas någon patron i loppet.

Att skydda hörseln på skjutbanan är en självklarhet. Tyvärr är det inte lika självklart med skyddsglasögon på samma nämnda plats, vilket det borde vara.

Ögonen är känsliga och splitter från en lerduva kan ställa till med en hel del skada. Även om det är mycket ovanligt så kan det även bli en vapenexplosion, då är skyddsglasögonen en mycket billig försäkring.

På skjutbanan

Även om du på en lerduvebana vet hur duvorna flyger är det ändå en mycket bra träning. I jaktliga situationer blir det såklart helt andra förutsättningar då vilda fåglar kan flyga lite hur som helst. Det gäller att på en väldigt kort stund avgöra vart fågeln kommer ifrån, vilken hastighet den har, vart den är på väg och vart du vill skjuta den.

Trots att det under jakt kan bli stressigt så måste du vara noggrann med din position och att anlägget blir så lika som möjligt skott efter skott.

Det går såklart att göra övningsskyttet på lerduvebanan lite svårare och mer jaktlikt genom att skjuta på duvor som man inte vet vart de kommer ifrån.

Som högerskytt ställer du upp dig så att en tänkt linje mellan höger häl och vänster tå har riktningen mot där du tänkt att skjuta.

Fokusera på en punkt en lite bit ifrån kastaren där du kan se duvan över eller ”genom” pipan, lyft pipan lite bakom duvan, gå ”igenom” och tryck av där du bedömer att framförhållningen är bra i förhållande till hastighet och avstånd till målet.

I en jaktlig situation handlar det här om att uppfatta fågeln och göra en jättesnabb bedömning vart den är på väg och vart du ska skjuta den. Dessutom ska som vanligt säkerhetsaspekten tas med i beräkningen innan skott, skjutriktningen måste vara säker. Som det inte vore nog med det så kan du i jaktliga situationer vara tvungen att ställa om din position om en fågel dyker upp från ett oväntat ställe. För din placering av fötterna och kroppen är en av många viktiga detaljer för ett bra skott. Alla dessa bedömningar ska göras under en väldigt kort tid. Återigen så måste ditt vapen passa dig och träningen på lerduvebanan har den fördelen att den kan varieras i form av flyktvägar, hastighet och mycket mer.

– Det är ju det som är så bra med att träna på skjutbanan, för mycket av det här är översättningsbart till jakt, säger Emil.

Efter en hel del genomgångar där vi trycker på de viktiga momenten så är det Tonys tur att ställa sig i båset för att föröka omforma ord till handling. De första skotten går riktigt bra och det är tack vare att han har anammat våra råd med en bra fotställning, går in bakom duvan för att sedan gå igenom och trycka av.

– Jag tycker det ser bra ut, du står bra, du rör dig bra och lägger ner kinden och träffar. Det är inte mycket att klaga på, säger Emil och ler.

Den höga och lite sneda motduvan träffas gång på gång under den första övningen men Tony hade däremot väldiga problem att träffa korgen med tomhylsorna. Det blev glada skratt och vi konstaterar att det är något Tony får i hemläxa att träna på.

För att öka svårighetsgraden en aning så väljer vi att trycka fram en kombination med först en duva som studsar framför oss på marken vilket skulle kunna efterlikna en snabb kanin. Direkt efter den kommer motduvan vi sköt på tidigare. Det började lite trevande för Tony och då framför allt det andra skottet på motduvan.

Det syntes att Tony började agera annorlunda i sitt skytte, rörelsen kom inte från höften utan mer från vänsterarmen. En duva som Tony tidigare träffade i stort sett varje gång har nu helt plötsligt blivit ”svår”. Tänk vad en sådan liten detalj som en rörelse i vänsterarmen kan göra i skyttet. Efter korrigering krossades återigen duvorna och Tony fick åter sitt självförtroende tillbaka.

– Perfekt! Man ser stor skillnad på dig också, säger Emil.

Det är något jag bara kan hålla med om.

Overhead

Nästa övning kan liknas vid en jaktsituation med en sträckande fågel. Lerduvan kommer bakom oss och passerar på en ganska hög höjd över våra huvuden.

– Ju snabbare du skjuter den här desto lättare är det eftersom den är närmre, förklarar Emil.

Att variera skyttet på lerduvebanan är bara av godo. Du kan absolut öva in alla skyttets viktiga moment på ”lätta” duvor men försök sedan att göra det så likt jakt som möjligt. Genom att göra det kommer du märka att det är viktigt att kroppsställning, sving och ett konstant lika anlägg är avgörande för att ditt hagelskytte ska fungera bra.

Under övningen med frånduvan så var det ömsom bom ömsom träff. I hagelskyttet ska man försöka memorera bilden vid träffar.

– Hur skulle du beskriva ett sådant här skott, frågar Emil.

Tony kan inte ge något bra svar på den frågan så vi fortsätter övningen så att vi kan bringa svar i den frågan.

Efter ytterligare några skott mot i det här faller frånduvan så kan Tony förklara hur svingen känns fram till att skottet går.

– Det viktiga är egentligen inte att du kan förklara utan det är att du har som en sekvens i huvudet du kan spela upp för dig själv, förklarar Emil.

Tony upplever att han i skyttet på den här duvan ligger väldigt mycket under duvan när han träffar. I det här fallet dyker duvan i sin flykt så det är inga konstigheter i det. Dessutom har man lite överslag för man lyfter gärna lite på huvudet när man skjuter. Så ett bra tips rent generellt är att försöka vara lite under duvan, dock inte för mycket.

Felsökning

Ett fungerande och konstant bra skytte kräver väldigt mycket att tekniken i alla detaljer sitter där det ska. Har du skjutit tillräckligt mycket så vet du att det ibland ”går troll” i grejerna. Ingenting stämmer längre och något måste göras.

Det absolut första du måste titta på då är ditt hagelvapen. Kontrollskjut ditt vapen mot en plåttavla för att se att hagelsvärmen tar där du vill at den ska ta och att du har rätt choker för ändamålet. Är allt i sin ordning där så går du vidare i din felsökning.

Benställningen i ditt hagelskytte är A och O. Tänk en förlängd linje mellan den bakre fotens häl och den främre fotens tå. Denna linje ska förlängs ut i den riktningen du planerar att skjuta.

På lerduvebanan har jag märkt att vissa reagerar och startar sin sving utifrån ljudet från kastaren. Gör inte det. I det här fallet ska du se duvan innan du påbörjar din sving. Målet är att lista ut viltets flyktväg, komma upp bakom, svinga igenom och trycka av när framförhållningen är rätt i förhållande till avstånd och hastighet.

Under våra övningar korrigerade jag och Emil lite i Tonys sving. Ibland gjorde han ett anlägg för att sedan påbörja svingen. Det fungerar absolut att göra så. Men genom att göra anlägget samtidigt som man påbörjar svingen sparar ganska viktig tid. Tony fick in den rörelsen bra vilket gjorde att skyttet blev mindre stressigt och följden blev ett mycket bättre skytte.

Även en riktigt duktig lerduveskytt kan bomma tre duvor på rad och som åskådare kan man bli förvånad. Man tänker att den här erfarna och duktiga skytten inte brukar bomma så mycket. Det räcker med att en detalj missas och slutresultatet blir lidande.

Stanna upp och ta några djupa andetag. Gå tillbaka till grunden och ta det därifrån. Då vågar jag lova att ditt skytte kommer att stämma igen.

Att tänka på

• Anpassa vapnet: Det är viktigt att hagelbössan är väl anpassad till dina mått för att undvika skadeskjutningar och säkerställa träffsäkerhet.
• Kontrollskjutning: Att kontrollskjuta hagelbössan rekommenderas starkt.
• Säkerhet: Säkerhet är av yttersta vikt vid hantering av vapen. ”Vifta” aldrig med pipan och visa din omgivning att ditt vapen är oladdat och således ofarligt. Säkerhetsflagga finns till halvautomater. Kom ihåg skyddsglasögon för att förhindra skador.
• Övning och träning: Träning på lerduvebanan är avgörande för att förbättra skyttefärdigheter och förbereda för jaktliga situationer.
  Felsökning och korrigering: Att vara medveten om och kunna korrigera felaktiga rörelser och tekniker är avgörande för att bibehålla träffsäkerhet och prestanda i skyttet.

Text: Ulf Edén Kravik
Foto: Johan Olsson