Detta är premiuminnehåll!

Det finns mer att läsa här! Logga in som prenumerant för att ta del av allt innehåll.

+ Prenumerant? Logga in för att fortsätta läsa.
+ Teckna en fysisk prenumeration.
+ Teckna en digital prenumeration.

Om du redan prenumererar på tidningen kan du koppla ihop din fysiska prenumeration med hemsidan. Är du redan inloggad kan du prova ladda om sidan.

Traditionellt sett, hela vägen från de första ­moderna repetrarna så har man tänkt sig hel­heten som ett flertal komponenter – låda med ett slutstycke, pipa, trycke och kolv. Steyr väljer med Monobloc istället att gå en egen väg och kombinera låda och pipa i ett stycke – så hur mäter sig det mot en traditionell studsare och vad kan den erbjuda i övrigt?

Det vore väl i närmast tjänstefel att inte närma sig Monobloc från det mest särskiljande draget – att pipa och låda är i ett stycke. Steyr är sedan länge välkända för sina hammarsmidda pipor och CHF-process (Cold Hammer Forging) och har med Monobloc lyckats ta den process­en ännu ett steg längre. Inte helt överraskande är de återhållsamma med vissa detaljer om tillverkningen men det är rent tekniskt minst sagt imponerande att komma fram till en välfungerande lösning.

I ett vanligt uppdelat system är pipan vanligtvis inte härdad om inte slut­stycket låser i den, lådan med låsklackar för slutstycket är däremot det för att klara av krafterna det utsätts för vid av­fyrningar. Processen med kallhamring är en av delarna som gör designen möjlig men kommer inte helt utan nackdelar. Enkelt förklarat så formar kallhamringen delarna genom att banka material till önskad form över ett eller flera olika verktyg internt i ursprungsämnet. Processen skapar en hård yta med tillräckligt hög ytfinish men bygger samtidigt in spänningar i materialet som är svåra att normalisera lokalt när allting är i en del. Man kan tänka sig att Steyr har egna processer för både härdning och normalisering för att komma runt detta, för slutresultatet ger ett gott intryck, det är däremot ingenting de talar högt om.

Text och foto: Robert Purvins