Vintern har gjort sitt intåg och själva anpassar vi oss efter kylan med kläder i olika lager, kanske till och med eluppvärmda sådana. Men hur påverkas ammunitionen av kylan, och hur bra fungerar det gamla tricket att förvara patronerna i den varma byxfickan under toppjakten? Allt om Jakt & Vapen har testat.
De flesta jägare och skyttar är nog bekanta med att patronens prestanda påverkas av temperaturen, men på vilket sätt och hur mycket? Hur stor roll spelar det i praktiken? Hur påverkas träffläget om du skjutit in ditt vapen i 20 plusgrader, när du sedan ligger och siktar på en orrtupp i -22 grader? Ett vanligt tips inför toppjakten brukar vara att förvara patronerna i en ficka nära kroppen tills det är dags att skjuta, för att på så vis undvika problematiken med kylan. Men hur lång tid har man då på sig innan det iskalla patronläget kylt ned krutet i patronen så mycket att man ändå tappat effekten av att hålla patronerna varma? 10 minuter, 5 minuter, 30 sekunder? Allt om Jakt & Vapen har försökt reda ut vad som händer.
Det här testet består som tidigare nämnt av två olika undersökningar. Den första, gällande hur patronens prestanda påverkas vid olika grader av kyla, utformades så att set om tre patroner (Sako Range i .308w) placerades i vardera av två frysboxar. En med en temperatur om -26 grader, och den andra med en temperatur om -17 grader. Vidare placerades ytterligare ett set utomhus i den rådande temperaturen som vid testtillfället var -6 grader, ett fjärde set förvarades i byxfickan och höll +20 grader. Samtliga patroner, förutom de i fickan, förvarades i kylan under drygt ett dygn för att säkerställa att de skulle hålla samma temperatur som omgivningen.
Därefter sköts varje set genom kronograf och medelvärdet av hastigheten på de tre skotten noterades. Lyckligtvis bor undertecknad så till att skotten kunde avfyras inom tre meters avstånd från båda frysarna, därmed kunde patronerna avfyras inom tio sekunder från att de lämnat frysarna. De låg aldrig i patronläget mer än två sekunder innan avfyrning och hanterades med en tång på vägen dit. Det optimala hade förstås varit att även vapnet höll samma temperatur som patronen vid varje skott, men det skulle ha varit ett betydligt längre och större projekt att få till, resultat här bör ligga tillräckligt nära verkligheten för att vara relevant.
Medelvärdena för respektive temperatur matades slutligen in ett ballistikprogram för att översätta den eventuella hastighetsförändringen i träfflägesändring och se hur stor effekten blev.
Den andra undersökningen genomfördes så att ett system från en Husqvarna 1640 i kaliber .30-06 placerades i frysen som då höll -15 grader, vilket kändes mer representativt för de flesta jaktdagar än -26 som var fallet i den andra. Där fick den ligga tills att temperaturen i patronläget var samma som frysen. För att lyckas mäta patronens temperaturfall införskaffades en digital utomhustermometer, en sådan där sensorn sitter på änden av en lång kabel och utgörs av ett två-tre centimeter långt metallstift, lite smalare än tändhatten. En patron från Lapua skiljdes sedan från sin Mega-kula och krutet tömdes över i en burk så länge. Tändhatten avlägsnades sedan och tändhålet borrades upp för att rymma termometerns sensor. Sensorn fördes in genom tändhålet så pass att den hamnade i mitten av hylsan. Hålet runt kabeln förseglades med smältlim, därefter fylldes krutet i igen och kulan knackades tillbaka. Temperaturangivelsen borde på det här sättet ge en så sann bild av krutets temperatur som är möjligt att få utan mer avancerad utrustning.
Termometerpatronen förvarades sedan i fickan till dess att temperaturen hade stabiliserat sig på precis +20 grader. Själva testet gick till så att termometern filmades från det att patronen lämnade fickan och fördes in i patronläget i frysboxen, locket stängdes snabbt och kameran filmade termometern tills att temperaturfallet avstannat.
Resultatet
Vi börjar med provskjutningen vid olika temperaturer på krut. Alla tre grupper under minusstrecket låg med sitt snitt inom ett spann av 12 m/s, vilket jag fann ganska överraskande. Något som också överraskade var att patronerna vid -17 grader uppvisade lägst snitthastighet, dock låg de väldigt jämt med en lägsta hastighet som var högre än den lägsta vid -26 grader. Patronerna vid -6 och -26 uppvisade störst spridning i hastighet inom respektive serie. Man bör kanske inte dra några större slutsatser av detta med fabriksammunition och relativt få skott per serie. Hastigheterna för de kalla patronerna låg dock generellt cirka 20 till 30 m/s lägre än de som höll +20.
För att översätta effekten av detta till kulbana matades datan i ett ballistikprogram. Förutsättningarna sattes till ett inskjutningsavstånd på 100 meter och kulans avvikelse noterades sedan för 200 respektive 300 meter. Resultatet såg ut så här:
| +20°C | -6°C | -17°C | -26°C | |
| 200 m: | -12,8 cm | -13,7 cm | -14,3 cm | -13,9 cm |
| 300 m: | -47,7 cm | -51,0 cm | -53,0 cm | -51,7 cm |
Utgångshastighet vid olika patrontemperaturer
-26 grader
Snitthastighet: 825
Hastighet/patron: 812, 827, 837
-17 grader
Snitthastighet: 817
Hastighet/patron: 816, 816, 821
-6 grader
Snitthastighet: 829
Hastighet/patron: 819, 824, 843
+20 grader
Snitthastighet: 851
Hastighet/patron: 850, 850, 853
Den största skillnaden i träffläge mellan varma och kalla patroner är alltså enligt programmet 1,5 centimeter på 200 meter och 5,3 centimeter på 300 meter. Om vi tar den lägsta uppmätta hastigheten, som var 812 m/s, mot den högsta, 853 m/s, blir skillnaden 1,9 centimeter på 200 meter och 6,3 centimeter på 300 meter. Från -6 till -26 skiljer det som mest 0,6 centimeter på 200 meter och 2,0 centimeter på 300 meter.
Om vi nu tänker att vi trots allt vill undvika någon sänkning alls genom att förvara patronerna i fickan då? Hur lång tid har vi då på oss att komma till skott innan effekten är borta?
Enligt det här testet så bör du avlossa skottet inom en och en halv minut från det att patronen hamnat i patronläget, helst inom en minut, för efter det är krutet nere i minusgrader och effekten har försvunnit. I princip behöver man vid toppfågeljakt lägga sig tillrätta och sikta in sig innan man kamrar patronen, efter det har man bara tid för små korrigeringar. En .30-06 har också förhållandevis stor hylsvolym, det borde vara rimligt att anta att nedkylningen går ännu snabbare i en liten patron som .222r eller liknande.
Slutsats
Med tanke på de relativt små avvikelserna som framgår av testet, och den korta tid man har på sig att avfyra skottet, är nog rekommendationen att helt enkelt skjuta in vapnet i en lite svalare temperatur, snarare än att krångla med att försöka hålla patronerna varma. Det känns betydligt enklare och bör fungera bra i de allra flesta jaktskyttesammanhang, även för den mer inbitne toppfågeljägaren.
Text & foto: Anders Dahlgren
